Lady Moon (hull 374).


 

En sommarhändelse 2006 i Stockholms skärgård med Lady Moon

Vi hade lovat att hjälpa en vän att få igång hans dieselbåt som stått still i två somrar. Han har sjötomt vid Herräng i Stockholms norra skärgård. Vi passade då på att använda två av semesterveckorna till att uppleva norra skärgården. Så kom vi då äntligen fram till hans brygga vid Herräng och han visade in oss så att undvika att gå på grund. Efter några dagars vistelse hos honom beslutade vi att åka till en marina och tanka båten inför vår återresa senare. Det var ungefär en halv sjömil till marinan och vi frågade vår vän och andra vänner till honom, en dansk kvinna med sin 11-årige son om de ville följa med på en åktur. De tog hunden med sig och vi slog oss ner på flybridge allihop och så åkte vi iväg i den riktning vi tyckte att vår vän pekade mot. Vi körde lite fort för att visa hur fint Moonrakern ligger i vattnet. Härlig sommardag och vi längtade efter att få oss en glass vid marinan och POFF!!! Vi formligen studsade upp på ett långt grund och studsade och studsade tills båten faktiskt landade i vattnet igen (som tur var..) och den blev alldeles tyst!

Så startade vi ena motorn lite försiktigt och den gick igång men den  lät konstigt. Vi fortsatte att åka försiktigt med ena motorn in till marinan i hopp om att de kanske hade möjlighet att lyfta upp båten. Jodå, de kunde lyfta upp den om två timmar. Vår väns övriga vänner köpte sin glass och började promenera tillbaka till vår väns hus med hunden medan vi tre stannade vid marinan och inväntade lyftning. Det var 30 grader varmt och ingen skugga och båten lyftes upp. Då kom förstås totalchocken. Samtliga propellerblad hade blivit knycklade till smala stänger! Som tur var hade vi båtens ursprungliga propellrar med i reserv. Nu började arbetet med byte av propellrarna i värmen. Båten var så tung att den måste lyftas upp igen då och då ty vi låg ibland nästan på marken och arbetade med bytet av propellrarna.

Efter många timmar och mycket åtgång av vatten i hettan var vi klara med propellerbytet och båten lyftes i havet. OCH!! När vi la in växeln för att åka framåt så BACKADE båten! När vi la in backen så åkte båten framåt. Propellrarna vi satt i var inte märkta förutom att det var ett S inristat i ena propellern och vi trodde att det S-et betydde styrbord. Men så var det uppenbarligen inte!!. Nå, nu var det så sent på dagen att vi faktiskt fick backa till vår väns brygga, vilket måste ha sett väldigt konstigt ut, och sedan nästa dag fick vi lov att be om ytterligare ett lyft av båten och då kom ju förstås propellrarna rätt!

När vi så skulle åka iväg från vår vän hade våra farhågor besannats att en av axlarna hade fått sig en smäll så vi kunde faktiskt bara köra med den ena motorn. Det gick ganska bra förutom i den trånga Väddökanalen där vi blev tvungna att använda de högljudda bogpropellrarna väldigt ofta, vilket liksom kontrasterade illa mot fågelkvittret, havets brus och den vackra naturen runt ikring.

Det hela slutade lyckligt och vi hamnade till slut på ett varv som kunde laga axeln på några veckor så att vi senare på sommaren kunde åka ut igen.

Grundet vi åkte på fanns inte utmärkt på sjökortet men det var ganska mörkblå färg runt kusten där. Vår vän trodde sig dock ha åkt med en segelbåt där tidigare så vi var i god tro när vi åkte över grundet. Men det hjälpte inte denna gång.

Hälsningar

Sonja och Jan med Lady Moon

11/2006


www.moonraker.dk  /   to@moonraker.dk